Hej och välkomna tillbaka Global Trends, programmet som täcker din bransch i syfte att underhålla och informera.

Jag är er värd, Saana Azzam, när vi gräver djupare I vad som händer nu och vad som är viktigt för framtiden i den globala OTR-sektorn. Men jag ska inte göra det här på egen hand.

Vi ger er de bästa och smartaste för att utbilda, engagera och stärka, Vi vänder oss till ledande exporter och kommentatorer som hjälpa för att navigera säkert i den här världen.

Vi vill att Global Trends ska vara en startbana för din nyfikenhet. Därför integrerar vi våra sociala medier med den här säsongen av Global Trends. Följ våra kanaler, delta i konversationen, och hör vad vår community har att säga.

I de två första avsnitten pratade vi om vikten av teknik, automation och robotik innan vi går vidare och tittar på hur vi kan göra hela branschen mer hållbar. I början av serien påpekade jag hur sammanlänkade alla våra ämnen är. Det är omöjligt att se dem vart för sig, och ett återkommande tema i avsnitt ett och två var energi. I det här avsnittet tittar vi på alternativa energier.

Hur kommer framtidens gruvor, även inom en snar framtid, hantera sin energiförbrukning? Våra experter hjälper oss att navigera genom ämnet och tänka lateralt. Vi har några mycket intressanta gäster idag. Vi ska se vilka de är. 

Vi välkomnar Paul Miller, teknisk försäljningschef på Perkins. Paul har arbetat i 20 år med utvecklingen av kraftöverföringssystem. Han leder utvecklingen av framtidens kraftsystem genom elektrifiering och bränslen med låg koldioxidintensitet. Paul, kom och gör mig sällskap. Hej, Paul. Välkommen till Global Trends.

 

Tack, Saana. Trevligt att vara här.

 

Tack för att du är här. Innan vi börjar vill jag bjuda in er att följa oss på sociala medier, dela era reaktioner och åsikter och titta på avsnittet med oss. Paul, Perkins är välkänt som en dieselexpert. Vad är din historia när det gäller alternativa energier?

 

Vi kan bäst beskrivas som experter på kraftsystem. Vi ser oss som en del av energiomställningen och vi spelar en viktig roll för våra kunder genom att hjälpa dem med olika tekniker och förbättra deras effektivitet, men också minska deras miljöpåverkan. Ett sätt att göra det är att ge elektriska lösningar.

 

Fantastiskt.

 

Det är något vi har gjort under de senaste 25-30 åren vad gäller att skapa effektiv energi som minskar utsläpp och partiklar. Nu ligger fokus också på att minska utsläpp av växthusgaser. 

 

I rollen ni spelar i den här energiomställningen är elektrifiering naturligtvis en stor möjlighet. Har du några nyheter för oss med avseende på det?

 

Vi har våra nya elektriska batterilösningar. Det är ett första steg. Vi har modulära system på 300 och 600 volt som kan kombineras. Flera paket för att hjälpa OEM:er att driva ganska stora maskiner. Vi har även mindre paket på 48 volt för mindre applikationer.

 

Men el är inte den enda lösningen som finns, eller hur?

 

Det stämmer, det är en viktig poäng. Det är något vi har diskuterat med våra kunder. Vi ser många lösningar och vi tror inte att elektrifiering passar varje lösning eller varje kund. Vi tittar också på andra alternativ som ger dessa miljöfördelar.

 

Vilka är dessa alternativ ni tittar på?

 

På Perkins tror vi inte att en minskning av våra växthusgasutsläpp är oförenlig med fortsatt användning av förbränningsmotorer. Vi behöver bara rätt bränsle. Så först börjar vi med drop-in-bränslen. Det är direkta ersättare till diesel, såsom syntetisk diesel eller HVO.

 

Okej, HVO.

 

Det är vätebehandlad vegetabilisk olja. Även om avgasutsläppen liknar traditionellt dieselbränsle kan HVO minska den totala livscykeln för koldioxid. 

 

Dessa bränslen utgör ett slags mellansteg för många operatörer.

 

Ja, absolut. Att skrota fungerande maskiner är inte särskilt miljövänligt heller. Om vi kan använda befintliga maskiner med bränslen såsom HVO, kan de i slutet av sin förväntade livslängd ersättas av tekniker för minskade växthusgasutsläpp i framtiden. Många alternativa bränslen undersöks också. Vätgas, DME, ammoniak, etanol. Listan kan göras lång.

 

Du nämnde väte, och det är något som har diskuterats ett tag, eller hur? Vad händer med det?

 

Det är något vi arbetar aktivt med. Vi har ett antal offentligt kända projekt inom det området. Vi tittar också på bränsleceller. Jag tror att dessa initialt kan börja I lösningar för kraftgenerering men det finns möjligheter I mobila maskiner som folk undersöker. Och att titta på total elektrifiering, som vi nämnde. 

 

Vi hört att gruvanläggningar ofta är avlägsna. Attraktionen för många operatörer är att kunna byta till energikällor som är självgenererande, oavsett om det är sol eller vind. Men kan den energin sedan lagras som vätgas?

 

Det handlar om att ta förnybar energi och räkna ut den förvaras. Om det inte är sol eller blåst kan vi lagra den och använda den i framtiden. Vätgas är en av dessa lösningar. 

 

Och något som tidigare gäster har nämnt, en livscykelbedömning.

 

Ja, definitivt. Något som många människor pratar om. Vi måste se från vaggan till graven. Andra faktorer är ESG-elementen runtomkring. Var och hur det tillverkas, följderna, diskussioner om mat kontra bränsle. Det finns mycket att tänka på. Vi kan inte enbart fokusera på tekniken. Vi måste titta på allt och ta hänsyn till hela effekten. Bränsleförsörjningen och varifrån det kommer är mycket viktigt.

 

Vi går tillbaka till elektrifiering. Kan du ge några exempel på hur kan det tillämpas?

 

Det är ett väldigt intressant ämne. Gruvdrift är ett bra exempel. Elektrifiering är nära knutet till tillgängligheten av infrastruktur. Mycket små kompakta maskiner. Det är troligare att de elektrifieras, de är lämpade för det, särskilt i städer eftersom de har infrastrukturen. De är lätta att koppla in. Men i andra änden av skalan finns maskiner för gruvdrift och stenbrott. Dessa anläggningar är i bruk en lång tid. Det är värt investeringen att bygga upp infrastruktur och strömförsörjning. Den här typen av maskiner och områden kommer sannolikt att elektrifieras.

 

Ja. Vi har hört exempel där de stora lastbilarna använder kontaktledningar så att de kan dra nytta av elektricitet utan problemen med räckvidd, och kapacitet med ett rent elektriskt batterisystem. 

 

Vi har exempel med kontaktledningar längs huvudvägarna. När lastbilarna viker av från huvudvägarna regenererar de energi från att bromsa när de kör ner i stenbrottet. De lastar sedan och det ger tillräckligt med energi för att ta sig tillbaka ut på huvudvägarna där de kan ansluta till elledningarna, få ström och ladda upp. Det är en smidig lösning. Den främsta skillnaden mellan elfordon och fordon med förbränningmotorer är att förstå möjligheten till laddning. Det är något de måste tänka på och se hur det kan göras.

 

Vad är då ingenjörsaspekten av elektrifiering? Det är väl inte så enkelt som att ta ut dieselmotorn och sedan slänga i en elektrisk motor, eller?

 

Definitivt inte. Att ha datan, förstå användningen, förstå applikationen. Då kan man konstruera efter det. Annars kan det elektriska fordonet inte göra sitt job och operatören kommer  att gå tillbaka till diesel igen. De kommer inte att vara en del av energiövergången.

 

Alternativa drop-in-bränslen utgör en övergång så att vi kan använda ett traditionellt tekniskt tänkesätt. Alternativ energi som el kräver ett nytt tankesätt för maskinkonstruktion. Har jag rätt?

 

Ja, men det behöver inte vara dåligt. Det möjliggör för ingenjörer att tänka annorlunda och se hur vi kan förbättra och förfina utrustningen i framtiden. 

 

Jag misstänker att det finns mer för oss att diskutera och du är en expert, men vi har tyvärr slut på tid. Men innan vi går vidare till nästa gäst vill jag sätta dig i heta stolen. Vi har bett våra följare att ställa frågor till våra gäster och jag har valt den här för vårt segment ASK AWAY! Är vi redo?

 

Jag tror det. Kör på.

 

Frågan är: var ser Perkins sig själva om fem eller tio år när det gäller att ge kunder elektrifierade lösningar? 

 

Du ställde mig mot väggen där. Det är en knepig fråga. Vart är det på väg? Vi är redo att samarbeta med alla som vill samarbeta med oss. Vi vill titta på detta, men vi ser att olika regioner rör sig olika snabbt. Vissa områden har ett stort fokus på elektrifiering och vi förväntar oss att det går snabbare där. Vi levererar motorer globalt och andra områden rör sig olika snabbt. Det finns säkert en hel del vi kan lära oss. En hel del inlärning behövs innan vi kan använda denna teknik överallt. För att kuna införa den måste det finnas lämpligt stöd Rådgivning, de tillgängliga tekniska delarna, service, underhållstekniker som arbetar med dessa saker. Det tas för givet med diesel, eftersom det har funnits så länge. Men det är något vi behöver jobba på framöver så att vi kan ge stöd och förtroende till dem som först inför teknikerna.

 

En knepig fråga. Blev du svettig?

 

Ja.

 

Tack för ditt svar, Paul. 

Följ med oss i diskussionen igen efter att vi har träffat vår nästa gäst. Vi ses snart.

Jag sa ju i början av avsnittet att vi skulle tänka lateralt i ämnet alternativa energier. Vår nästa gäst har utvecklat en alternativ energi. Men i en annorlunda bemärkelse. Autostem Technology är ett sydafrikanskt företag som har utvecklat en innovative ny sprängningsteknik. Jonathan Cohen är här för att berätta mer. Han är Director of Product Commercialisation på Autostem Technology med elva års erfarenhet inom sprängämnen. Han ledde teamet som utvecklade Autostem-tekniken, som är den enda explosiva tekniken som finns idag på alla kontinenter. Jonathan, kom ut till oss. Jonathan, välkommen till Global Trends.

 

Tack, Saana.

 

Fantastiskt. Vi börjar direkt. Varför behöver vi en bättre sprängningsteknik?

 

Bra fråga. Traditionella sprängämnen har varit samma de senaste 100 åren. I ett traditionellt sprängämne finns ett material som brinner oerhört snabbt, upp till 7 000 meter per sekund. Men ljudets hastighet är bara 340 meter per sekund. Så när den där flamman rör sig snabbare än ljudets hastighet skapas en tryckvåg.

 

Som en ljudbang från ett flygplan?

 

Precis. När ett material som sten utsätts för en tryckvåg skapas ett brytningsfenomen. I princip krossas stenen, men tryckvågen är okontrollerbar. I närheten av explosionen uppstår  oproportionerligt stor skada. Så frågade oss om vi kunde utveckla ett sprängmedel utan tryckvåg? Då skulle skadan uppstå lokalt, precis där vi vill ha den.

 

För vissa kan det verka som en omöjlig fråga.

 

Säkert är tryckvågen en naturlig följd av en explosion. Vi försöker koppla isär dessa två variabler som anses vara direkt sammanlänkade. Detonationens hastighet och produktens effektivitet.

 

Okej.

 

Genom att koppla isär dessa variabler utvecklar vi något speciellt. En produkt som kan användas i civila tillämpningar – gruvdrift, byggnation – utan de vanliga konsekvenserna, såsom tryckvågor och oönskade skador. Om man ska riva en byggnad eller spränga sten vill man ha en local effekt på stenen men inga skador på närliggande berg- eller tunnelkonstruktioner. Inom gruvdriften är detta

ännu viktigare. Med konventionella sprängämnen pulveriseras malmen. Det är typiskt att uppåt 20–30 % av den värdefulla varan pulveriseras, och går förlorad vid sprängningen.

 

Så själva sprängningen förstör material?

 

Det stämmer. Det accepteras och prissätts i gruvekonomin, vilken andel av  den underjordiska varan – vare sig det är järn, guld, koppar, platina – som förstörs vid sprängningen. Om man driver en gruva där man hämtar in mer mer än 80 % av sin vara fungerar gruvan på ett mycket sofistikerat sätt.

 

Jag förstår. Men om man kan undvika tryckfenomenet ...

 

... då får man inte pulveriseringseffekten och man förstör inte sin värdefulla vara.

 

Men hur gör man det? Hur får man en explosion som får bort stenen utan tryckvåg?

 

Det är en bra fråga. Det är vetenskap. Vi tittade på okonventionella energimaterial som skulle leverera en snabb brinnhastighet. Men jag menar inte 7 000 meter per sekund. Vi talar mer om storleksordningen 300 meter per sekund.

 

Det är en stor skillnad, Hur fungerar det?

 

För att använda sprängämnen borrar man ett hål i stenen. I ett dagbrott eller stenbrott är rikthöjden 10 eller 20 meter. I en underjordisk gruva får man Kanske 5 meter per sprängning. Man fyller hålet med konventionella sprängämnen använder detonatorer och spränger. Men med Autostem borrar man hålet, sätter i patronne och när den aktiveras släpper den ut en hög volym av inert gas, som skapar det höga trycket som behövs för att bryta stenen. Ett konventionellt sprängämne kräver att sprängaren fysiskt sluter hålet med sand eller grus för att begränsa explosionen. Autostem-patronen utför den funktionen själv under initieringen, därav ordet Autostem.

 

Så allt det här sker utan pulverisering.

 

Det stämmer.

 

Om jag har förstått det rätt så tvingar man isär stenen, men utan den råa explosiva kraften som skapar en tryckvåg.

 

Precis.

 

Okej.

 

Vi beskriver tekniken som det första icke-detonerande sprängämnet. Vi kallar det inte ens explosivt på grund av konnotationerna med tryck och bortslösad energi.

 

Jag antar att er produkt skulle vara ett mycket tråkigt fyrverkeri. Det skulle vara ett tråkigt fyrverkeri. Men det är en intressant poäng. Sprängämnesvärlden domineras av sju stora producenter, i princip en på varje kontinent. Man kan inte konkurrera. Hur skickar man sprängämnen från USA till Europa, till exempel? Eftersom det inte finns någon tryckvåg kan vår produkt exporteras på ett passagerarflygplan. Det var en svårt process att uppnå den FN-kategoriseringen men den är nu i samma klass som till exempel en krockkudde.

 

Varför skulle ett företag välja att byta till er sprängteknik istället för konventionella sprängämnen?

 

Av skälen att vi erbjuder en teknisk fördel, det är säkrare. Vår product kan inte detonera. Ta en person som hela livet har hanterat farliga sprängämnen. Vad tror du att han väljer? Ett konventionellt sprängämne kan aldrig uppnå samma avkastning som från vår sprängteknik. Och ekonomiskt behövs inga tillbehör för att utlösa detonationen. Man klipper bort alla krav på förvaring och tillstånd. Det kan ta månader att få tillstånd att flytta sprängämnen på anläggningen, medan vår produkt kan fraktas överallt i världen inom 24 timmar.

 

Låter fantastiskt.

 

Tack så mycket. Vi är det enda företaget som kan erbjuda en sprängteknik på varje kontinent. Det är vi mycket stolta över. Det är tillfredsställande att ge en demonstration på plats. Med konventionella sprängämnen måste en uteslutningszon skapas. 600 meter, ibland  upp till en kilometer, ibland mer. Man måste flytta utrustning, personal, och planera i god tid. Vi tar en sten, placerar den framför en frontlastare och bryter den med vår patron. Det bryter sönder stenen i skopan, utan skador på lastaren. Det visar hur fokuserad och säker vår sprängteknik är.

 

Så är icke-detonerande sprängämnen framtiden inom civil sprängning?

 

Ja, vi tror absolut det. Vi har patent, men så småningom kommer konkurrenter. Men vad gäller tekniken och vetenskapen kommer det om 20 år att vara vedertagen teknik vid civil sprängning. 

 

Hur är det med utbildning? Används era produkter av personer med utbildning inom sprängämnen?

 

När den som kan hantera sprängämnen går över till vår Teknik är det som någon som har utbildats i att köra tunga lastbilar nu börjar köra en Mini. Det blir så enkelt. Lagar om förvaring, transport och användning av sprängämnen varierar. Men den som vet hur sprängämnen används kommer att lyckas bra med vår produkt. 

 

Vi ska snabbt knyta tillbaka till vårt tidigare ämne där vi tittade på hållbarhet. Är er produkt effektivare i vad den gör?

 

Definitivt. Vad gäller materialkvantitet använder vår teknik ungefär 40 % mindre än konventionella sprängämnen för samma resultat.

 

Jonathan, det här är en fascinerande teknik. Den har också fångat vår publiks intresse. Vi ska sätta dig i heta stolen med en fråga från våra sociala medier. Är du redo för det?

 

Kör på.

 

Frågan som har dykt upp är: Finns det några miljöfördelar med er produkt?

 

Absolut. För det första ökar avkastningen när malmkroppen inte pulveriseras. Resursanvändningen blir bättre och gasen i vår produkt är inert, till skillnad från vanliga sprängämnen. Det är särskilt viktigt för produktiviteten. Personalen kan gå tillbaka in i ett gruvområde snabbare, vilket innebär lägre energiförbrukning när skadliga gaser ska luftas ur.

 

Jonathan, tack så mycket för att du var med oss. Stanna kvar så diskuterar vi mer om ett ögonblick. Vi lovade en lateral titt på alternativa energier och ni håller nog med om att vi levererade. 

Vi sak nu återvända till våra gäster för vår studiodiskussion Trends & Talks. Paul, Jonathan, komm tillbaka till studion.

Vi ska presentera en tredje gäst. Välkommen tillbaka till Global Trends Piero Torassa, fältingenjör hos BKT. Piero har jobbat på BKT sedan 2010 och idag är han fältingenjörschef på BKT Europe. Hans jobb består av att prova nya däck. Han granskar däckets prestanda och kvaliteten på BKT:s produkter. Välkommen tillbaka till Global Trends. Piero, kom ut hit. Trevligt att ni alla är tillbaka. Piero, varmt välkommen till programmet.

 

Tack så mycket.

 

Vi är mycket glada över att ha dig här. Du har säkert lyssnat på Paul Jonathan. Vi ska ta reda på vad du tycker i den här frågan också. Vad jag vill fråga, nu när jag har er all tre här, är detta: Ni är leverantörer till branschen. Så hur kan ni bäst förespråka eller underlätta införandet och integrationen av alternativa energier? Piero, vi kan höra från dig först.

 

Vi måste tänka på energieffektiviteten i stort. Vi leverantörer måste försäkra våra kunder om den inbäddade energin som förbrukas i hela värdekedjan. Då måste vi tänka på den energi som förbrukas, inte bara när material grävs upp ur marken och behandlas, utan också vad som används för att tillverka utrustningen, förbrukningsvarorna som gör det hela möjligt.

 

Hur ser det ut för BKT som däcktillverkare?

 

Vi använder oss av förnybar energi i produktionen av våra däck. Men vi kan också titta på däckens effektivitet, gradering, belastningskapacitet och så vidare. Inom OTR pratar vi om stjärnklassificeringen, vilket är däckens kapacitet att bära last. För 15 år sedan hade vi en stjärna, och nu har vi tre. Vi måste också överväga hur nya energier påverkar våra egna produkter. Elektriska lastbilar batterier kanske måste bära mer last. Vi var tvungna att ändra betyget. Två stjärnor till tre stjärnor. Dessa faktorer påverkar produktion och utveckling. Bilklassen kommer att vara annorlunda. Vi har olika bälten. Vi måste ompröva den sammansatta formuleringen. Övergripande innebär alternativa energikällor högre effektivitet. Samma arbete på kortare tid, så att vi kan öka produktiviteten. Det viktiga är att vi är redo för energiomställningen för att kunna hjälpa våra kunder att förbereda sig också.

 

Fantastiskt. Tack, Piero.

 

Tack själv.

 

Jonathan, vad säger du om det här?

 

Att förespråka införandet av alternativ energ

iproduktion är den enkla delen. Vi vet alla att fossila

bränslen är ändliga. I slutändan kommer framtida generationer att förlita sig på olika energiproduktionstekniker än vad vi förlitar oss på idag. Men när det gäller att underlätta införande av alternativa bränslen skulle jag säga att det enda sättet att göra det är att ge rätt incitament.

 

Fint. Tack så mycket. Paul, över till dig.

 

För att underlätta och påskynda införandet av alternativa energikällor tror jag det är viktigt att kunderna definierar vad de försöker uppnå. Och sedan förstå den praktiska användningen av applikationerna. Och samarbeta med en partner som kan hjälpa till att utveckla och integrera den kompletta kraftlösningen de behöver för dessa olika krav. Om man har otydliga mål eller inte förstår programmen man använder kanske produktutvecklingen inte uppfyller kundkraven och det avskräcker från införande. Det var ett perfekt sätt att avsluta på.

 

Tack, Paul. Där måste vi lämna det. Tack till er tre för att ni var med oss på Global Trends och delade er kunskap och erfarenhet med vår publik. Vi hade Paul Miller från Perkins Engines, Jonathan Cohen från Autostem och Piero Torassa från BKT. Tack. Det har varit ett nöje.

Nu vet ni att det är dags för vår interaktiva session där vi ber er ratt svara på en fråga från oss. Jag ska först ställa frågan från det senaste avsnittet. Vi frågade: Hur mycket beräknar Internationella energirådet att litiumbehovet kommer att växa fram till 2050? Svaret: Internationella energirådet räknar med en 26-faldig ökning i efterfrågan på litium till 2050. Om ni nu tänkte att det var hundrafalt, så var det en tidigare uppskattning och inte de senaste siffrorna. Så vem hade rätt? Jag såg några korrekta svar på sociala medier. Bra gjort, ni som svarade rätt. Och för er som vill fortsätta få poäng kommer här en annan fråga: Under programmet berättade Paul hur Perkins har sett till att deras motorer fungerar med vattenbehandlad vegetabilisk olja, ett grönt bränsle. Men vilken är den kemiska processen som krävs för att göra HVO? Titta in nästa gång, på sista avsnittet i serien, för svaret.

Då är vi framme vid slutet av ännu ett avsnitt, men inte riktigt slutet på serien. Jag kommer tillbaka i avsnitt 4 då vi ska titta på netto noll, och hur vi kan minska gruvindustrins koldioxidutsläpp.

Tack för att ni tittade. Vi ses nästa gång.