Hej och välkomna till Global Trends! Programmet som täcker din bransch. Jag är er värd, Saana Azzam, och jag ska hjälpa er att dyka djupt ner i trenderna som skapar rubriker och driver utvecklingen i hela branschen. I den här serien tittar vi på på vad som händer idag och vad som är viktigt för framtiden i den globala OTR-sektorn.
Jag gör inte det här på egen hand. I varje avsnitt bjuder jag in några ledande experter till studion. De bästa och smartaste i branschen från hela världen. Globala trender ger information, kunskap och förståelse för att informera och inspirera dig.
Tänk på Global Trends som en avskjutningsramp för din nyfikenhet. Efter programmet kan du titta på våra sociala mediakanaler, delta i konversationen och se vad andra har att säga. Jag hoppas att vi kan inspirera dig att utforska dagens ämne själv. Ämnet vi utforskar idag... Hittills har vi tittat på teknologi och härnäst kommer netto noll och alternativa energier. De här ämnena överlappar till stor del varandra så vi ska inte isolera dem. Så är det sannerligen för hållbarhet, dagens fokus. En term som har rört sig från relativ okändhet till vardaglig användning under de senaste åren, och som har använts om allt från mat till transport till konsumtionsvaror.
Men vad betyder det egentligen i praktiken? Hur kan vi ta itu med det? Och viktigast av allt – kan en industri som gruvdrift, som är beroende av utvinning av ändliga mineralresurser, någonsin bli hållbar på riktigt?
Det är några av frågorna vi ska försöka svara på i dagens avsnitt av Global Trends. Vi ska se vem som kan hjälpa mig att hitta dessa svar när vi nu välkomnar vår första gäst till studion idag.
Mining Magazine har sedan 1909 gett branschverksamma djupgående teknisk insikt i alla operativa aspekter av gruvdriften. Den startades av ingen mindre än Herbert Hoover, som senare skulle bli USA:s 31:a president. I dag är Craig Guthrie dess chefredaktör. Han leder ett redaktionsteam som täcker kritiska mittströmsverksamheter, teknik, databehandling och mer inom gruvindustrin. Som expert i journalistik, sociala och digitala medier samt nyhetsskrivande är han ett kommunikationsproffs med särskilt fokus på digitala kanaler. Vi välkomnar honom till scenen. Kom upp hit, Craig. Varmt välkommen till Global Trends.

Tack för att jag fick komma.

Det är ett nöje att ha dig här, och innan vi börjar, missa inte chansen att följa oss,

se avsnitten på våra sociala medier och dela dina reaktioner och åsikter. Då sätter vi igång, Craig. Hur skulle du säga tidningens syfte har förändrats under de senaste 114 åren?

På sätt och vis har det inte förändrats. Många trådar från förr fortsätter än idag. Det är ett forum för att dela metoder som förbättrar effektiviteten i branschen. Ämnena må ha förändrats, men sättet vi ser på dem är samma.

Är ESG ett ämne som kommer upp?

Ja, det är något vi täcker alltmer tillsammans med utveckling som AI och batteridrivna fordon. Vi har ett brett uppdrag, från gruvdesign till bearbetning. Det är en stor värdeförändring, många olika discipliner och ett stort geografiskt område.

Med tanke på det gissar jag att tidningen inte har någon typisk läsare.

En vägledande grupp skulle vara ledningen på C-nivå. Men C-nivån fokuserade på tekniken och den operativa sidan av saker.

Vilken smidigt för oss vidare till ESG I många företag är ESG-ombudet på C-nivå. Vad är det som driver det?

Vad vi har sett på företagsnivå är att målet netto noll har satts för framtiden – 2030, 2040 och till och med 2050. Vårt ledarskap är fokuserat på att faktiskt verkställa dessa mål, att uppnå dem i fält. Och det involverar teknik kring det. Det involverar gruvdesign, anläggningsdesign, och att byta ut flottan mot en elflotta. Konversationen handlar om att göra det i praktiken och det kan inte uppnås över en natt. Det kommer att ta tiotals år att uppnå det. Utmaningen är att allt detta sker då efterfrågan på övergångsmetaller är hög så det är ett tveeggat svärd.

Trots allt prat om ESG kan gruvbranschen anklagas för grönmålning. Kan gruvdriften någonsin beskrivas som hållbar, särskilt som vi använder en ändlig resurs?

Ja, det är uppgiften. För alla rörelser mot förnybar energi behöver vi mineraler. Återvinning av batterier kommer bara att vara en liten del av den efterfrågan. Vi måste hjälpa världen bort från fossila bränslen mot mineraler. Dessa mineraler, dessa övergångsmetaller, kommer att bli den nya oljan och gasen, antar jag.

Ja, men de kommer att konsumeras på ett helt annat sätt. De kommer att användas och sedan återvinnas. De konsumeras inte helt som fossila bränslen gör.

Men kommer vi att nå en punkt där extraktionen minskar, där alla våra befintliga metaller kommer att kunna återvinninas oändligt?

Potentiellt, men bara väldigt långt i framtiden. Många modeller förväntar sig att jordens befolkning ökar till 2080, 2090, och alla behöver el och utveckling för framväxande populationer. De behöver nya material. Vi ska nu ge tittarna en bild av hur de här policyerna fungerar.

Vad är några ESG-exempel du har sett?

Vi ser en stor process av digitalisering och automatisering i branschen. Stora aktörer byter dieseldrivna lastbilar mot batteridrivna. Vi ser samma process med automatisering av borriggar. En operatör i Finland skulle kunna driva en borrigg i Latinamerika, till exempel. Vi siktar på en autonom och digital gruva med ett litet avtryck. Till exempel en underjordisk gruva med verksamheten under marken och bara ett mycket litet avtryck över mark.

Nästa bokstav i ESG är S, som står för "social". Kan du prata mer om det?

I vissa jurisdiktioner är gruvdrift en viktig jobbskapare. Om arbetskraften ersätts med robotar skulle landets ekonomi påverkas starkt. Nya standarder införs, som spelar en viktig roll i samhällelig påverkan. Och de påverkar anrikningssand, avfall och uttjänt utrustning. Men det finns bra saker kring hur vi kan göra avfallet till något positivt.

Kan vi det?

Ja, vi har till exempel arbetat med ett gruvbolag i Kazakstan som har omvandlat anrikningssand till ett aggregat som kan bli en inkomst för lokalsamhället. Ett annat exempel är den brasilianska järnmalmsbrytaren Vale. som använder sand från sin verksamhet i byggmaterial och möter ett behov. Det finns en del viktiga utvecklingar, särskilt gällande spårbarhet.

Ja, vi ska prata om spårbarhet. Du nämnde standardorgan. De har satt press, eller är en källa till press, på företag att följa ESG-skyldigheter. Aktieägare är en annan. Ser vi någon press från konsumenterna än?

Jag tror inte att vi har samma nivå av granskning ännu, men några förbereder sig för det, och EU förbereder lagstiftning som kommer att ha högre krav, större spårbarhet i försörjningskedjan. Rio Tinto har till exempel redan presenterat formativa idéer, såsom att samarbeta med ett blockchain-företag för att spåra metallerna i en aluminiumburk från gruvan ända till marknaden. Konsumenterna kommer snart att se det och kräva mer transparens.

Jag tror att det passar bra att gå vidare till nästa fråga. Vad är trenden inom konsument- och företagskretsar?

Som jag nämnde börjar det på en hög nivå med påtryckningar från investerare. Men det kommer att filtreras ner till offentlig nivå. Du ser inga protester kring gruvdrift i samma grad som olja och gas. Om grupperna tittade närmare på branschen kan det bli verklighet. Det fanns ett intressant exempel i år då ett universitet i London förbjöd sina studenter att prata med gruvbolag som en potentiell karriär. Och det var en riktig chock för gruvsektorn eftersom vi ser oss själva som lösningen, inte problemet.

Det var verkligen en anekdot som öppnar ögonen. Du har gjort en åtskillnad mellan olje- och gasföretag och gruvdrift. Varför?

Vi står inför samma problem på många sätt. Oavsett hur många resurser stora aktörer har tillgång till hittar de inte rätt budskap för att nå ut till allmänheten. På konferenser för olja, gas och gruvdrift hörs samma budskap. Hur kan vi informera folk, framför allt yngre, om hur viktig den här industrin är i våra dagliga liv? Skillnaden är att vi kommer att stanna längre än olje- och gasindustrin eftersom att vi behövs för övergången.

Utmärkt, Craig. Du är väl placerad för att kunna hjälpa branschen att uppnå detta. Tack för att du delade med dig av dina tankar idag. Gå inte iväg riktigt än. Det är dags för mig att sätta dig i heta stolen. Vi bad våra följare i sociala medier att ställa frågor till våra gäster, och jag har valt den här för vårt segment Ask Away! Frågan är: om branschen vill presentera ett mer hållbart ansikte utåt, vilka tre saker kan göras?

Det är en stor fråga, men jag ska göra mitt bästa. Det första jag skulle titta på är ansvar. Gruvbranschen måste se sig själv som ansvarstagande intressent och det innebär en ny nivå av öppenhet inom områden som vattenanvändning, och markanvändning som de inte är bekväma med just nu. Ett annat område är digitalisering och automatisering. Att maximera effekten av det och helt förbinda sig till det. Slutligen måste fokus på människor och samhällen ökas. De måste se det de gör som viktigt för människorna i dessa samhällen och utforma det från gruvans koncept hela vägen till slutbehandlingsstadiet. Det är även viktigt att brownfield-platser får samma omsorg eftersom de flesta av världens gruvor existerar och behöver omvandlas.

Vi slutade på en bra poäng – omvandling. Jag skulle vilja fortsätta med det i mer detalj. Men vi måste gå vidare till vår nästa gäst. Craig Guthrie, chefredaktör för Mining Magazine. Tack, och var med i vår diskussion igen om en liten stund. Craig gav oss en journalists synvinkel för att förstå helheten. Nu ska vi höra från någon som hjälper företag att leverera dessa hållbarhetsplaner som Craig just beskrev.
Robert Pell, grundare och VD för Minviro, ett brittiskt konsultföretag som hjälper globala företag inom råvarusektorn att bedöma, kvantifiera och mildra sin påverkan. Robert, välkommen till studion. Varmt välkommen till Global Trends.

Trevligt att vara här.

Din bakgrund är som geolog, du har jobbat i gruvbranschen och företaget du grundade är uppbyggt kring din doktorsexamen.

Ja, det stämmer. Vi fokuserar på att kvantifiera miljöpåverkan av råvaruproduktion för en koldioxidsnål ekonomi. Vi beaktar koldioxidintensiteten utifrån olika utrustningar, energin som används i anläggningarna osv.

Du hjälper företag att förstå effekterna av dessa processer?

Vi hjälper dem att kvantifiera effekten och navigera planer för minskad påverkan och hjälper dem att identifiera vad de kan göra i sina projekt för att komma dit de vill vad gäller hållbarhet.

Det är trenden som Craig beskrev, att arbeta med team på C-nivån för att översätta ordet hållbarhet till handling. Uppenbarligen såg du en möjlighet att dra nytta av det med företaget. Har det gått bra?

Ja, absolut. Ett av de områden som har införts på bred front är materialen som driver övergången till lägre utsläpp. Saker som litium, nickel, kobolt. Vi har arbetat med över 170 kommersiella projekt sedan grundandet 2019. Det är i sektorerna för gruvdrift, metall och raffinaderi, men vi också med konsumenterna av dessa material. Till exempel arbetade vi med Tesla för att titta på påverkan av försörjningskedjan för batterier.

Så ni är uppströms och nedströms?

Ja.

Om uppströmsarbetet har vi hört om denna enorma efterfrågan för dessa material som ska främja energiomställningen. Dikotomin verkar vara att vi har möjlighet att fasa ut koldioxid, men vi behöver mineraler och metaller för att främja det. Flyttar vi bara problemet någon annanstans?

Det är en riktigt bra fråga, och det är precis vad vi försöker lösa med livscykelbedömninga. Det är en holistisk metod. När vi arbetar med en nedströms batteri- eller elbilstillverkare finns alltid frågan om elektrifiering är bättre än förbränningsmotorer? Vi tittar på hela historiken av produktion och användning och jämför dem ur miljösynpunkt – och inte bara för en påverkanskategori.

Och vilka är dessa kategorier? Klimatförändring är en, antar jag?

Klimatförändringarna är paradexemplet i påverkanskategorier. Men när vi tänker på utvinnig av material från marken och bearbetning kan det påverka markomvandling, och utarmning av sötvatten. Tänk påverkan på toxicitet eller på den biologiska mångfalden.

Kan du hjälpa oss att förstå vad som ingår i livscykelanalysen? Varför är företag så fokuserade på det?

Vad vi gör är när vi utför en livscykelanalys är att sammanställa en inventering av all material- och energitillförsel samt utsläppen, oavsett om det gäller land, luft eller vatten. Vi översätter dem till miljöpåverkan som jag nämnde tidigare. Det är viktigt på flera sätt för företagen som gör dessa analyser. Dels vill de bli bättre, men det finns också en ekonomisk drivkraft. Det finns risker för dessa företag om de inte förstår sin miljöpåverkan. Vi har sett det inom andra sektorer. Det finns strandade tillgångar för kolgruvor som brukade ha högt värde men inte längre har samma värde som förr. Genom att göra en livscykelbedömning kan vi få en djup förståelse av var miljöriskerna i projekt kan finnas för framtiden.

Tack för ditt förtydligande. Vi pratade med en gäst i förra avsnittet som gav exemplet med gruvor i Chile som använder avsaltningsanläggningar istället för att utvinna sötvatten. De använder sitt eget vatten precis som andra företag fokuserar på att förnybara energikällor för sig själva. Hur införlivar vi såna här faktorer i livscykelanalysen?

Det är alltid en viktig process. När vi gör livscykelanalyser för projekt i utvecklingsstadiet eller som redan är igång, tittar vi på olika saker, som avsaltning kontra att skaffa vatten. Men det kan också gälla förnybar energi, oavsett om de investerar kapital i en solcellspark eller om de ansluter till det regionala nätet. Det finns många scenarier som behöver jämföras och vi kan belysa miljöpotentialen i dessa olika scenarier, men också tillhandahålla den ekonomiska kontexten.

Vi har pratat mycket om uppströmssidan. Bolag som utvinner material har krav från myndigheter och aktieägare. När vi tittar nedströms nämnde du ditt arbete med Tesla. Hur mycket av nedströmssidan är trycket från konsumenterna som kommer upp i kedjan igen och hur tror du att det spelar ut under de närmaste åren?

Vi ser verkligen mer tryck från nedströmssidan. Jag nämnde Tesla, men batteriekosystemet är i täten i allmänhet. Det finns regler som utvecklas inom EU, såsom krav angående klimatavtryck. Du måste uppge koldioxidintensiteten i ditt batteri och det kommer att finnas övre gränser för koldioxidintensitet i batteriet, inklusive värdekedjan, ursprunget. Det omfattar varifrån litiumet och nicklet kommer. Det finns verkligen ett stort tryck att förstå försörjningskedjornas påverkan. Batterier är en ledande teknik, men vi ser samma parametrar och krav för annan teknik också.

Vilka andra användningsområden behöver du tänka på för kunder?

Det är teknikerna för övergången till minskade koldioxidutsläpp. Vi har arbetat med fotovoltaik inom vindkraftssektorn och för elbilar. Viktigt för mig är elmotorer och jordartsmetallerna i dem. Det är vad min avhandling först handlade om. Men även saker som platinagruppelement, som är avgörande för vätgasövergången. Vi fokuserar på att förstå effekterna av att producera råvarorna. Minskade koldioxidutsläpp är känsligt för råvarorna som driver det. Om vi ska få en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp måste vi framställa dessa råvaror på ett hållbart sätt.

Tack för att du gav oss en översikt över ditt företag. Men innan vi går vidare till diskussionen är det dags för vårt segment Ask Away! Jag ska ställa en fråga till dig från våra sociala medier. Vi tar den här. Är du redo?

Jag är redo.

Okej. Hur kommer trenden för LCA att utvecklas under de kommande 5 till 10 åren? Jag omformulerar frågan. Måste ditt företag förändras för att hantera kraven på ESG-bedömningar?

Det är en bra fråga, Sektorn utvecklas snabbt. Vi hanterar både teknik och konsultation. Vi har en teknikdel i verksamheten eftersom konsultation kan ta ett halvår för att leverera livscykelanalysen. Det är inte snabbt nog för vad branschen kräver idag. Vi har verktyg som kan hjälpa företag att automatisera och snabba upp vissa processer. Om jag skulle förutsäga LCA-marknadens framtid kommer teknik, dataströmmar och högupplöst rapportering att öka.

Tack, Robert. Lycka till med Minviro och kom tillbaka för att delta i diskussionen om ett ögonblick. Där har vi det – en översikt över hållbarhet så som det tillämpas i den moderna gruvvärlden. Vi ska återvända till våra gäster för vår studiodiskussion, Trends & Talks. Craig, Robert, kom tillbaka till studion. Och ska introducera en tredje gäst också. Fabio Novelli, grundare, ordförande och VD för NTE Process, en konsultverksamhet för teknik och processer som bygger integrerad hantering av bulkmaterial och system för processautomation sedan 1998. Efter 25 år behärskar han industriella processlösningar. Fabio, kom och gör mig sällskap. Varmt välkommen, Fabio.

Tack så mycket.

Mina herrar, vad trevligt att ni är tillbaka. Vad kul att vi alla valde en blå skjorta för det här ämnet, vilket är högst lämpligt. Nu går vi till Fabio. Du har utan tvekan lyssnat Craig och Robert. Nu har du chansen att delta i diskussionen för vårt avslutande Trends & Talks. Vad jag skulle vilja fråga er är detta: hur kan företag hålla sig till hållbarhetsmålen och lyckas göra alla intressenter nöjda? Fabio, vi börjar med dig, och jag tycker att du är särskilt intressant eftersom ditt företag har arbetat med BKT för att hjälpa dem att införa hållbara metoder. Stämmer det?

Ja. Ja, Saana, det stämmer. Och detta fokus är design, genomförande, innovation, industrianläggningar. BKT har satt upp tydliga hållbarhetsmål och de flesta stora företag gör samma sak.

De har väl jobbat med dig på en ny däckfabrik, stämmer det?

Ja, det är en fabrik för camberdäck i Bhuj, Indien som producerar däck för terrängfordon. De fokuserar på hållbarhetsmål såsom reducering av förpackningar, lägre utsläpp och minskad användning av energi och fossila bränslen. Istället för att flytta runt råvaror i bulkpåsar av polypropen har vi infört användning av återanvändbara mobila silor. Det är resultatet av mycket energi för att flytta runt råvaror. De senaste fem åren har vi utvecklat en ny patenterad teknik för att bidra till energibesparing. Vi tog varje tillfälle i akt att minska användning och slöseri av energi. Vi satte upp ett mål på 70 % minskning. Nyckeln för att uppnå detta var tekniken Eco Dense Tronic. När det införs i Bhuj kommer det att spara två miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Vi måste vara hållbara genom hela kedjan, i utvinning och bearbetning. Det innebär att när företag väljer leverantörer måste de vara säkra på att de har samma fokus på hållbarhet.

En bra start på vår diskussion, Tack Fabio.
Robert, har du några kundexempel här?

Ja, vi har många exempel. Ett exempel är då vi undersöker alternativa energilösningar vid en gruva, särskilt på en bearbetningsanläggning. Vad gäller batterier undersöker vi just nu återtillverkning av batterier för elbilar och som sedan används för stationär lagring. Vi undersöker miljöfördelarna med sådan verksamhet. Ett annat exempel är att vi på senare tid har arbetat med stora aluminiumoxidproducenter för att mäta deras nuvarande miljöpåverkan och simulera scenarier för att hantera avfall på olika sätt. Specifikt tittar vi på eldfasta avfallsprodukter och ser hur de kan användas i andra sektorer, såsom cementsektorn.

Med 170 avslutade projekt visste jag att du skulle kunna ge några bra exempel. Tack, Robert. Nu över till dig, Craig, för sista ordet.

Ett bra exempel skulle vara ökad användning av vagnassistanssystem istället för användningen av dieseldrivna lastbilar. Det har en stor inverkan på utsläpp från verksamheten.

Jag önskar att vi hade tid att diskutera i mer detalj. Jag känner att det finns mycket mer som ni kan tillägga. Tack för att ni var med oss idag i Global Trends och delade med er av er kunskap med vår publik. Craig Guthrie från Mining Magazine. Robert Pell från Minviro. Fabio Novelli från NTE. Det var trevligt att prata med er idag.
Om ni såg första avsnittet, kommer ni ihåg att det är dags för en annan interaktiv session. Det här är Quiz You Up!, segmentet där vi bjuder in er tittare att interagera med oss. Idag ställer vi följande fråga till er på sociala medier. Först vill ni såklart veta svaret på förra månadens fråga,  då vi frågade hur mycket snabbare det är möjligt att med drönare få fram data för att inspektera gruvor i stället för traditionella metoder. Och svaret är: 20 gånger. Att använda drönare för gruvinspektioner möjliggör snabbare datainsamling över hela platsen – nästan 20x snabbare än traditionella metoder som utförs av personal på marken. Hade ni rätt? Jag såg att flera av er hade det. Grattis till er. Så vem får två rätt av två? Vi ska titta på den här månadens fråga. Både Craig och Robert pratade om betydelsen av litium när vi övergår till koldioxidsnål energianvändning. Frågan för Quiz You Up! den här gången är: Hur mycket beräknar Internationella Energirådet att efterfrågan på litium kommer att öka fram till 2050? En lite svårare fråga kanske, men oroa er inte – vi ger svaret nästa gång.
Så där har vi det. Global Trends, avsnitt 2, hållbarhet. Hoppas ni tyckte om det. Tack så mycket. Vi ses nästa gång, då vårt ämne kommer att vara alternativa energier.